Nyheter och publikationer

Senaste nyheter från Nordkalk

Vattendragen mår bra av strukturkalk – en stor finländsk undersökning pågår

Tiina Roine (info a nordkalk.com), 2020-09-08

I Sverige har man goda erfarenheter av strukturkalkning och forskningsresultaten visar att näringsutsläppen minskar snabbt. I Finland har användningen av strukturkalk hittills begränsats av brist på information och direktiv om hur mycket strukturkalk olika slags lerjordar behöver.

Text och bilder Arto Takalampi

Strukturkalken innehåller aktiv kalk med vars hjälp man effektivt kan förbättra markens struktur och samtidigt minska näringsutsläppen från åkrar till vattendrag. Strukturkalken höjer också åkermarkens pH och minskar till och med traktorns bränsleförbrukning. Ett omfattande finländskt projekt undersöker nu hur metoden fungerar.  

Kalkningsentreprenör Vesa Tuominen sprider kalk med sin nya spridningsutrustning på Seppo Hakalas nytröskade stubbåker i Euraåminne. Utifrån sett verkar det som en helt traditionell stubbkalkning, men egentligen står vi inför något helt nytt. 

Rakennekalkki01a 550

”Här sprider vi strukturkalk för forskningsändamål på en lerhaltig åker. Syftet med strukturkalkningen är att förbättra markens struktur och på så sätt minska erosionen samt fosforbelastningen från åkrar till vattendrag, alltså lantbrukets näringsutsläpp. Hypotesen är att strukturkalken minskar fosforbelastningen med 30–50 procent”, säger överlärare Juha Kääriä vid Åbo yrkeshögskola.

Rakennekalkki06 550

Kääriä är chef för Åbo yrkeshögskolas projekt Strukturkalken som vattenskyddsmetod. Projektet finansieras av miljöministeriet som en del av programmet för effektiverat vattenskydd 2019–2023.  

Spridningen av strukturkalk i Euraåminne ingår i en omfattande undersökning där man testar metodens effektivitet och hur den lämpar sig för olika förhållanden. I Finland förekommer lerjordar närmast i Egentliga Finland och Nyland.

Till nytta också för odlaren   
Projektet undersöker strukturkalkens användbarhet och lämplighet under olika förhållanden och på olika jordarter, liksom också dess inverkan på belastningen av vattendrag, mark och skörd. Dessutom utreder man den optimala kalkmängden och spridningstidpunkten.

Projektet är flerårigt och strukturkalkens effekt undersöks mångsidigt i laboratorie- och fältförhållanden. Dessutom inleds också ett pilotexperiment på två av Eura ås avrinningsområden.

Strukturkalken innehåller samma kalciumkarbonat som vanlig jordbrukskalk, men man tillsätter en viss mängd aktiv kalk som reagerar med leran och förbättrar jordens struktur. Precis som vanlig jordbrukskalk minskar strukturkalken också surheten i jorden. 

De svenska odlarna har märkt att marken blir porösare och dragmotståndet minskar. Det här innebär förutom all annan nytta också lägre bränslekostnader

Som en del av projektet utför Centralen för sockerbetsforskning just nu test som mäter dragmotståndet. Resultaten från undersökningen är att vänta redan i år.

Inte samma som gipsbehandling
Staten satsar på ett stort gipsbehandlingsprojekt för att förbättra tillståndet i vattendragen. Enligt Juha Kääriä lämpar sig gipsbehandling ändå inte för alla åkrar, som exempelvis avrinningsområden för vattendrag med betydande naturvärden eller grundvattenområden. Behandlingen måste också upprepas relativt ofta, med ca 3–5 års mellanrum. 
”Strukturkalken passar däremot så gott som överallt, förutom för ekologisk odling. De svenska undersökningarna visar att strukturkalken behöver spridas mycket sällan och det finns områden där strukturkalkens effekt syns ännu efter 40 år”, påpekar han.  (På jordar med lerhalt >15%).

Projektets slutsatser om hur strukturkalkning genomförs på olika lerjordar kommer att sammanställas till en kalkningsguide för odlare och rådgivare. 

Ledare inom kalkstensindustrin

Nordkalk är det ledande kalkstensföretaget på sin hemmamarknad. Vi levererar nödvändiga råmaterial till olika industrier och våra lösningar bidrar till ren luft och vatten liksom till ett mer produktivt jordbruk.