Nyheter och publikationer

Senaste nyheter från Nordkalk

Fakta om kalkstenstäkt Bunge Ducker

Nordkalk (info a nordkalk.com), 2012-09-06

Med anledning av den senaste tidens demonstrationer och hårda mediebevakning av vår nya kalkstenstäkt Bunge Ducker på norra Gotland, vill Nordkalk delge följande fakta i frågan.

Efter drygt 7 års långa domstolsförhandlingar fick Nordkalk den 5 juli 2012 domen som gav oss villkor och omedelbar verkställighet för den nya täkten. Tillåtligheten avgjordes redan 2009 och har vunnit laga kraft. Villkorsdomen är överklagad, men Högsta domstolen har redan avslagit begäran om inhibition i samtliga fall. Nu kvarstår för HD att ta ställning till om man ska bevilja prövningstillstånd för villkorsfrågorna. Det ser vi från Nordkalk som högst osannolikt. Skulle HD ändå välja att göra detta, påverkar det endast brytfasen i verksamheten som beräknas påbörjas tidigast i december 2013. Något skäl att invänta HDs beslut finns därför inte. Men Nordkalk ska tillsammans med Länsstyrelsen ta fram ett kontrollprogram för verksamheten innan brytningen får påbörjas.

Under den rättsprocess som pågått har sakägarna (myndigheter, organisationer, kringboende) fått möjligheten att föra fram sina argument och bevis flera gånger om. Nordkalk har lyssnat, förhandlat och justerat underlagen under resans gång. I slutförhandlingarna har dock Mark- och Miljööverdomstolen valt att gå på Nordkalks linje och inte givit något gehör för motpartens yrkanden. Domstolen avslog samtliga yrkanden från bl a Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och Bevara Ojnareskogen. Och de yrkanden som framfördes då, är samma argument som nu förs fram i media gång på gång. Hänvisningar till EU-domstolen har heller inte relevans, eftersom samma frågor varit upp i såväl Miljööverdomstolen som tidigare Högsta domstolen och då fått avslag.

Nordkalk har fått tillstånd för verksamheten och vi har vår fulla rätt att agera inom dessa ramar. Vi kommer att agera ansvarsfullt och följa givna villkor i nära samarbete med tillsynsmyndigheten samt följa de lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Stenen i vår nuvarande täkt i Klinthagen beräknas ta slut om ca ett år. Nordkalk har ansökt om utvidgning av den, men inte fått något beslut i frågan än. För att undvika stopp i produktionen är anläggningen av den nya täkten därför tidspressad. Nordkalk startade därför anläggningsarbetet genom avverkning av skog under mitten av juli.

Aktioner mot vår verksamhet

Relativt omgående påbörjades demonstrationer och olika aktioner för att störa och hindra vårt arbete. Aktivister från bl a Fältbiologerna och Skydda skogen slog upp tältläger i området. De första veckorna kunde arbetet fortgå parallellt med demonstrationerna. Men den 6 augusti stoppades arbetet helt. Polisen kallades till platsen och förde dialog med aktivisterna för att få dem att flytta på sig. Efter 3 veckor av dialog utan resultat, valde polisen att trappa upp sin insats med en större styrka för att våra maskiner skulle kunna komma igång och arbeta igen. Denna insats inleddes måndagen den 27 augusti. Arbetet kom igång, men såväl aktioner som mediautspel ökade. Intresset från media att bevaka vad som pågick likaså. Rapporteringen som skett har till stor del utgått från vad aktivisterna påstått och kontroller av fakta med Nordkalk har inte alltid ägt rum.

Aktivisterna har genomfört en omfattande smutskastningskampanj där felaktig och grovt vilseledande information spridits om riskerna och effekterna av vår verksamhet. Att vi t ex skulle förstöra såväl dricksvatten som grundvatten på norra Gotland, att vi gör ingrepp i Natura 2000 och utrotar över 250 rödlistade arter. Det finns inga belägg för dessa påståenden. Aktivisterna har anmält Nordkalk till såväl tillsynsmyndigheten som polisen för en rad anklagelser som helt saknat grund, mestadels beroende på att de inte var tillräckligt pålästa om vad vårt tillstånd innebär.

Även Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet har fått ett hårt tryck på sig av aktivisterna att stoppa vår verksamhet. Detta har i flera fall lett till att de anmälningar de fått in av aktivisterna har lagts till grund för förelägganden mot vår verksamhet utan att egentliga skäl föreligger.

Bakgrund till konflikten

Den här konflikten handlar i grunden om att två riksintressen ställs mot varandra, riksintresset för mineralbrytning mot riksintresset för naturskydd. Naturskyddade områden finns det gott om på Gotland. Av Gotlands totala yta om 340 000 hektar, upptar naturskyddad mark drygt 140 000 hektar och tar därmed platsen som det län i Sverige med högst andel skyddad mark . Området för mineralbrytning där vi nu fått tillstånd är ytterst begränsat, endast 170 hektar mark. Dåvarande näringsminister Mona Sahlin framförde redan 2006 att mineralbrytning hade förtur i detta fall.

Ett visst ingrepp på miljön i området kommer naturligtvis att ske. Det går inte att anlägga en industrianläggning av detta slag utan något som helst ingrepp. Men det har vi också fått tillstånd till. Vi utrotar inga rödlistade arter. De kommer att fortsätta växa och leva sida vid sida med kalkbrottet. Precis som de gör vid andra kalkbrott. De Natura 2000-områden som ligger intill kalkbrottet kommer likaså fortsatt vara oberörda. Vi har varken tillstånd till eller för avsikt att göra intrång i Natura 2000 områdena.

Verksamheten har genomgått en gedigen miljöprövning med omfattande utredningar av miljökonsekvenserna innan tillstånd beviljades. Ett omfattande kontrollprogram har utarbetats tillsammans med några av landets absolut främsta experter på området. Vi har fått hårda villkor som reglerar verksamheten, och tillsammans med det kontrollprogram som utarbetas tillsammans med länsstyrelsen och de skyddsanordningar som kommer användas, föreligger inte dessa risker. Vattenflödena i området kommer att ledas runt täkten via skyddsdiken och tillbaka ner till de naturliga flödena helt opåverkat. Täktvattnet från t ex nederbörd kommer att pumpas upp i en sedimentationsbassäng med oljeavskiljare och vidare genom en vattenreningsanläggning där det kontrolleras innan det återförs till naturen. Vårt kontrollprogram har så pass goda marginaler och täta mätningar, att om några värden börjar gå åt fel håll, kommer åtgärder vidtas innan några konsekvenser hinner uppstå.

Som kompensation för exploateringen av marken som ska brytas har Nordkalk föreslagit tre olika kompensa-tionsåtgärder: 300 hektar skyddsvärd mark i vår ägo avsätts i Hangvar på norra Gotland för naturskydd samt att Nordkalk bidrar till restaurering av våtmarker i området och forskning kring Gaffelfibblan. Kompensations-åtgärderna kommer att beslutas i samråd med Länsstyrelsen. Vi avser även att starta Bungefonden genom att avsätta en del av intäkten per brutet ton. Fonden har som målsättning att återinvestera i den regionala utvecklingen på norra Gotland.

I god tid innan täkten är helt utbruten om ca 25-30 år ska Nordkalk tillsammans med Länsstyrelsen överens-komma om efterbehandling. Redan nu finns förslag på att täkten skulle kunna fungera som dricksvattentäkt för norra Gotland. Täkten blir djup och vattnet skulle hålla en lägre temperatur, ge klarare vatten och mindre bakterier sommartid. Andra förslag är att låta täkten bli en naturlig badplats för både människor och djur eller en anläggning för kultur och idrottsändamål. För efterbehandlingen har Nordkalk lämnat en garanti på 40 MKR.

Långa traditioner

Kalkbrytning har skett på Gotland i mer än 400 år och utgör en av öns viktigaste basnäringar. Gotland är den viktigaste regionen för kalkstensförekomster i Sverige. Idag bryts totalt 6-7 miljoner ton kalksten varje år på Gotland, vilket utgör två tredjedelar av kalkbrytningen för hela Sverige. Nordkalk investerar över 600 miljoner kronor i den nya täkten på Gotland. Den gotländska kalken är helt unik i sitt slag. Den finkorniga och porösa stenen har en mycket hög kemisk renhet. Den har en unik funktion som gör nytta på en mängd områden och är svår att ersätta med något annat och är dessutom i sig en miljövänlig produkt.

Kalken är nödvändig inom miljövård, industri och lantbruk och används vid tillverkningen av sådant vi ser som självklart. Kalken innehåller viktiga näringsämnen för både växter, djur och människor. Kalksten används till att rena vårt dricksvatten, avloppsvatten samt rädda försurade sjöar och vattendrag. Kalken förbättrar jordmånen på lantbruk och i trädgårdar. Den ingår som en viktig del i foder till höns och boskap. Kalksten används i framställningen av socker, stål, glasfiber, konstgödsel, plast och målarfärg. Utan kalk går inte stål att framställa. Den används som råmaterial i byggmaterial, tegel, spackel och cement samt inom pappersindustrin. Kalkstenen används också för markstabilisering vid anläggning av vägar och är en viktig ingrediens i asfalt. Kalk används för rökgasrening i kraftverk och fjärrvärmeverk som eldas med hushållsavfall. Kalk används för att förhindra näringsläckage och binda fosfor, vilket kommer att ha stor effekt på Östersjön och andra övergödda vatten. I dagens Sverige använder vi ungefär 500 kg kalk per person/ år och den går inte att helt ta bort.

Tillståndsprocessen

2002: Nordkalk anvisas marken av Länsstyrelsen på Gotland i utbyte mot annan mark i vår ägo (Hoburgs myr) som avsågs skyddas enligt Natura 2000. Ett omfattande arbete påbörjas med markköp, prospektering, planering och provbrytning. 2006: Nordkalk ansöker om tillstånd för täktverksamhet i Bunge Ducker. Underlaget för tillståndsansökan har kompletterats med miljökonsekvensutredningar vid flera tillfällen. SGU utpekar marken som riksintresse för mineralbrytning. Dåvarande näringsminister Mona Sahlin framför att mineralbrytning har förtur framför naturskydd i området Bunge Ducker. 2007: Kommunen tillstyrker planerna genom att kommunfullmäktige på Gotland röstar för Bungetäkten. 2008: Mark- och miljödomstolen tar upp ansökan och avslår den. Nordkalk överklagar. Arbetet med det omfattande kontrollprogrammet påbörjas. 2009: Mark- och miljööverdomstolen tar upp ansökan och meddelar tillåtlighet för täktverksamhet och ger Mark- och miljödomstolen i uppdrag att meddela villkor. Motparten överklagar till HD. 2010: HD meddelar att de inte prövar frågan och domen med tillåtlighet vinner laga kraft. 2011: Mark- och miljödomstolen meddelar att de inte lyckas fastställa villkor för verksamheten. Nordkalk överklagar. 2012: Mark- och miljööverdomstolen tar upp målet. Den 5 juli meddelas villkor med omedelbar verkställighet. Domen överklagas. HD avslår begäran om inhibition i samtliga fall. Kvar återstår för HD att ta ställning till om man ska bevilja prövningstillstånd för villkorsfrågorna. Beslut väntas september/oktober 2012. Fakta (MMÖD M10582-11) 2012-07-05:

Om Nordkalks tillstånd och villkor samt motparternas yrkanden kan följande läsas i domen:
"Mark- och miljööverdomstolen lämnar Nordkalk AB tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken till sökt verksamhet och beviljar Nordkalk AB dispens från artskyddsförordningen (2007:845) för de skyddade arter som påverkas inom det sökta täktområdet samt området för transportband och serviceväg."

"Mark- och miljööverdomstolen avslår övriga i målet framställda yrkanden" (Bl a Naturvårdsverkets, Naturskyddsföreningens och Bevara Ojnareskogens yrkanden.)

Att Miljödomstolen (numera Mark och miljödomstolen) inte fullgjorde sitt uppdrag att formulera villkor för verksamheten redan 2011, strider mot lagen eftersom Miljööverdomstolen redan den 9 oktober 2009 förklarade verksamheten tillåtlig.
"Miljööverdomstolen har i en lagakraftvunnen dom den 9 oktober 2009 förklarat att den av bolaget sökta täktverksamheten på fastigheten Bunge Ducker 1:64 är tillåtlig".

"Genom domen har frågan om det sökta företagets tillåtlighet enligt gällande regelsystem rättskraftigt avgjorts. Prövningsordningen förutsätter att underinstansen lojalt följer processuella anvisningar vid en återförvisning."

"Att underinstansen har invändningar mot riktigheten av överinstansens bedömning saknar i nu aktuellt fall relevans".

För Natura 2000 och artskyddet har också Mark- och Miljööverdomstolen gått emot Natur-vårdsverkets tolkning av Natura 2000 skyddet och hur omfattande kontrollprogram som krävs:
"Täktområdet, som består av fastigheten Bunge Ducker 1:64 och som delvis gränsar till dessa två (Natura 2000), omfattas däremot inte av något områdesskydd."

"Det är de skyddade naturtyperna i de aktuella Natura 2000-områdena som helhet betraktat som inte får skadas (MÖD 2004:68)."

"Miljööverdomstolen konstaterade i sin dom att det var uppenbart att täktverksamheten i viss mån kommer att ge upphov till effekter i täktens omedelbara närhet. Domstolen bedömde dock att de planerade skydds- och kontrollåtgärderna borde leda till att effekterna inte påverkar de skyddade livsmiljöerna i området som helhet eller att de skyddade arterna utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av dem i området samt att tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken kunde ges."

 

För ytterligare information kontakta:
Eva Feldt
Tf HR- & Kommunikationschef
+46 (0)10-4762664, +46 (0)739-201086
e-post

Håkan Pihl
VP, Geology & Environment
+358 (0)20-7537169
e-post

Ledare inom kalkstensindustrin

Nordkalk är det ledande kalkstensföretaget på sin hemmamarknad. Vi levererar nödvändiga råmaterial till olika industrier och våra lösningar bidrar till ren luft och vatten liksom till ett mer produktivt jordbruk.